Te känner sig helt utmattad, som alla andra gånger. "Ni hade inte behövt ta mig hit, jag är van" viskar hon till Ophelia och Cole som ser på henne med oroliga blickar. Ophelia är på väg att säga något men Cole avbryter henne. "Jo de behövde vi, du skulle svimmat mitt i skolan" säger han och flinar lite. Ophelia ser surt på honom men vänder snabbt tillbaka sin uppmärksamheten till Te. Hon stryker bort en hårslinga som fallit över Tes ansikte. Te rodnar svagt och ser in i Ophelias intensivt blåa ögon. Då upptäcker Te att hon är bar om överkroppen. "Kan jag få någon tröja?" frågar hon lite generat och Ophelia reser sig hastigt upp och går ut ur rummet.

Te känner sig med ens lite besvärad att vara ensam med Cole. Hon ser på honom och han möter hennes blick. Han avbryter ögon kontakten och sväljer nervöst. "Förlåt för mitt dödsgrepp härom dan" säger hon. Han ler svagt "det är okej" svarar han med låg röst. Ophelia kommer tillbaka och ger Te en svart T-shirt. Både Cole och Ophelia vänder sig om så att Te kan sätta på sig den. Te reser sig till sittande ställning och trär försiktigt på sig T-shirten. Såren stramar motvilligt av rörelsen. Hon drar ett hastigt andetag mellan tänderna av smärtan. Hon kasar ner från sängen och börjar gå ut ur rummet. "Har ni mat någonstans? Jag är hungrig" säger hon och hör hur Cole och Ophelia följer efter henne.

De leder henne till köket och Cole rotar runt i kylskåpet. "Vad vill du ha?" frågar han. "Vad har ni?" svarar Te. "Hjort, älg, vildsvin och hare". "Hjorten är godast" säger Ophelia och Te rycker till över att hon är så nära. Ophelia tar ett steg åt sidan och rodnar lite. "Då kan jag ta hjort..." säger Te lågt. Cole morrar dovt av synen.