"Jag önskade du dog istället!" Orden sved. Mitt hjärta brast i tusen bitar och det som en gång varit en pulserande fabrik som alltid slagit dubbla slag vid synen av dig, rasade samman och stoppade mig från att kunna andas. Jag tog handen om mitt hjärta när det sista jag såg av dig var din rygg och det korta svarta håret vänt mot mig.
Ensam lämnade du mig med sårande ord jag aldrig trodde du skulle säga. Jag trodde aldrig vi skulle komma till den här dagen, någonsin.
Varför blev allt plötsligt så fel?